Drivande i detta narcissistiska och psykopatiska hat mot främst den ljushyade minoriteten i världen uttryckte det såhär -"It may be dangerous to be America's enemy, but to be America's friend is fatal"

Enligt the Economist flyr unga ryska män fortfarande Ryssland. Saxsade detta från senaste upplagan:

"When Vladimir Putin declared a partial mobilisation in September 2022, six months after invading Ukraine, 400,000 Russian men fled the country. This time, people are leaving even without any announcement, albeit in smaller numbers. On August 18th 20,000 people crossed the land border between Russia and Georgia, about triple the normal daily number. Russian customs officials reported similar numbers on preceding days. In Armenia, another country that lets Russians in without a visa, high demand for rental accommodation has pushed up prices by 30-50% since the spring. “It wasn’t just because of the mobilisation that I left. I’d had enough of putting up with it, of staying in that atmosphere,” says Yuri, who worked for a tourism firm in St Petersburg."

Ja. Under Trump-administrationen (från 2025) har USA:s strategi gentemot Ryssland skiftat tydligt från den tidigare konfrontations- och isolationslinjen (sanktioner, diplomati isolation och starkt stöd till Ukraina under Biden) mot mer engagemang, normalisering och selektivt samarbete.

• National Security Strategy (publicerad december 2025) betonar återställande av ”strategisk stabilitet” med Ryssland, nedtonar bilden av Ryssland som akut hot och öppnar för begränsat samarbete (t.ex. vapenkontroll, energi och stabilitet). Kreml välkomnade dokumentet och sade att det ”i stort sett stämmer överens med vår vision”.
• National Defense Strategy (januari 2026) beskriver Ryssland som ett ”persistently men hanterbart hot”. Europa ska ta huvudansvaret för sin konventionella försvar, medan USA fokuserar mer på hemlandet, västra halvklotet och Kina.

• Direkt diplomati: Toppmöte i Alaska (augusti 2025), återupptagna militära samtal, särskilda sändebud (t.ex. Steve Witkoff) som träffar Putin.
• Ekonomiska lättnader: Avtal om rysk diesel till amerikanska/globala marknader (oktober 2026), waivers på sanktioner (bl.a. Lindsey Graham-lagen), diskussioner om gödselmedel, energi, datacenter och eventuell återintegrering av Ryssland i global ekonomi.
• Ukraina-fokus: Stark press på Kyiv att göra eftergifter för att få slut på kriget, samtidigt som stödet till Ukraina har minskat eller villkorats. Målet beskrivs ofta som att avsluta kriget som förutsättning för bredare stabilitet med Ryssland.

Skiftet bygger på en mer transaktionell, realistisk syn: Ryssland ses inte längre främst som en ideologisk fiende att bekämpa/innehålla utan som en stormakt man kan göra affärer med och stabilisera relationerna till, särskilt för att fokusera resurser på Kina och minska amerikanska åtaganden i Europa. Kritiker (både i USA, Europa och Ukraina) kallar det eftergiftspolitik eller till och med att USA närmar sig en allieradposition med Ryssland, medan förespråkare ser det som pragmatisk ”competitive coexistence” eller återgång till stormaktsdiplomati.

Läget är fortfarande flytande – det finns fortsatt växlingar mellan påtryckningar och öppningar – men den övergripande riktningen bort från renodlad konfrontation är tydlig i både dokument och handlingar under 2025–2026.

Hur han framställs och används

När ryska medier (såsom den militära nyhetssajten Voennoedelo) plockar upp Lars Bern, sker det utifrån specifika mönster:
• Tituleras som oberoende expert: Han presenteras ofta i rysk press som en "svensk analytiker" eller "teknologie doktor". Detta görs för att ge hans uttalanden en aura av västerländsk, akademisk tyngd och trovärdighet.
• Legitimerar ryska framgångar: Hans analyser – exempelvis att Ryssland har det militära övertaget, att kriget i Ukraina är förlorat för väst, eller att president Vladimir Putin rör sig mot en total militär seger på slagfältet – citeras flitigt för att visa den ryska hemmapubliken att "till och med västerländska experter håller med".
• Kritik mot väst och "False Flag"-teorier: Hans ifrågasättande av europeiska politiker och medier lyfts fram. När han exempelvis i Swebbtv hävdat att incidenter (som misstänkta ryska drönarattacker i Europa) kan vara så kallade "false flag"-operationer iscensatta av väst, sprids detta snabbt vidare i ryska informationskanaler som bevis på västvärldens "desperation".
.
Granskningar i Sverige

I Sverige har medier som Dagens Nyheter och Dagens ETC i sina granskningar av rysk desinformation pekat ut Swebbtv (där Lars Bern är en av de mest framträdande profilerna och kommentatorerna). Granskningarna visar att kanalens sändningar och Berns analyser ligger helt i linje med det narrativ som Kreml vill sprida i Europa.*